Blev inspirerad av min gode vän PH som hade lagt upp ett inlägg i sin blogg så jag tänkte göra detsamma!
Jag och många av mina vänner som tränar seriöst får ibland frågor som varför vi gör det vi gör?
Varför inte bara ligga o njuta av livet?
Jag vet inte hur många gånger jag har hört:
Äh, lägg ner nu. Man lever bara en gång!
Jag har bara ett svar på den frågan. Mitt svar är att JA man lever bara en gång och då tänker jag utnyttja den chansen till att bli så stark som möjligt..
Jag var precis som PH och många andra ungdomar, jag satt inne o spelade dator/tv-spel hela dagarna.
Jag åt väldigt onyttigt och var överviktig, frisk luft och sparka boll fanns inte överhuvudtaget i mina tankar.
Det hela började med att på sommarlovet mellan 8-9 då jag åkte ut till Kristvalla brunn (ca 1 mil från nybro) där jag träffade Niclas som gick i min klass på den tiden.
Vi utförde en sport som kallar Parkour eller Free running.
Det går ut på att man hoppar och klättrar på allt som är fysikt möjligt.
Jag gick ner väldigt mycket i vikt och istället för att vara fet och klumpig blev jag tanig och delvis lika klumpig.
Jag har alltid varit ett stort fan av action och äventyr. Jag älskar filmer som handlar om när få står emot många, svaga står emot starka.
Då insåg jag att bara man vill så kan man lyckas med allt!
Jag satt ner med mina föräldrar och sa att jag vill köpa en bänkpress. För att om man har en bänkpress hemma så blir man ju verkligen stor o stark i allt! Det vet alla!
Men samma dag så hade ett reklamblad trillat ner i brevlådan från Friskis & Svettis.
Dom tycker det var bättre att jag började träna där istället, vilket jag gjorde.
Jag fick med en god vän att börja träna med mig..
Man kliver in och ser ett riktigt gym för första gången i sitt liv. Man skakar i hela kroppen, man tror att där bara finns killar som väger 120kg rippade och alla tjejer som är där tävlar i fitness.
Givetvis är det inte så men det är den tanken man får och den försvinner inte så lätt.
Man är livrädd för bänkpressen o hantlarna o allt vad det heter så man hamnar i de olika maskinerna som finns.
Min träningspartner slutade träna och man tappade motivation, men tanken att se ut som en filmstjärna fanns ändå kvar! Jag vägrade att ge upp! Det är jag otroligt glad över att jag inte gjorde, nu hade jag heller skjutit mig själv än att falla tillbaka till att bli en av de vanliga dödliga människorna..
Jag kände en eller två stycken killar på gymmet som jag började träna lite med då o då. Men ska man lyckas så är det ju regelbunden träning som gäller. Jag började skumma igenom lite träningsforum och fick tips och tricks. Efter 6 månader fick jag mitt första träningschema och jag kände att nu jävlar händer det grejer, men det är lättare att bara ha ett schema än att följa det när man inte är så insatt.
Men till slut så gick det. Schemat var på tre dagar i veckan, men det räckte inte för mig, träningen hade börjat bli ett beroende och man började se saker och ting hända med sin kropp.
Efter ett tag så började man lära känna en del av grabbarna som tränade på gymmet och man tog ett par pass ihop. Man skaffade sig nya träningspartners och tog träningen mer på allvar.
I början så hade jag stora planer på att bli bodybuilder. Det har jag verkligen inga planer som helst på nu, jag struntar i om jag blir större eller mindre så länge jag kan lyfta tungt!
Det är väl i stora drag om hur mitt liv förändrades från att vara en fet liten gosse till att vara en gymråtta.
Jag älskar att sitta o chatta med andra som tränar seriöst och att se träningsfilmer på dom riktigt hårda grabbarna som verkligen väger 120kg rippade^^
Jag tycker att i dagens samhälle så har det mesta blivit så väldigt feminint, jag googlade tidigare "En riktig karl/man" och fick upp bilder på män som stod vid spisen och en otroligt massa newage skit!
En riktig karl är ute i skogen och hugger ved med yxa, han är stor o stark tack vare det hårda liv han haft.
I dagens samhälle så allt vara så jääävla perfekt och så fort något inte fungerar för oss så ska det bort!
Man ska bara glida genom livet på en räkmacka och bara kunna lägga sig ner o njuta medans allt löser sig på egen hand. Det är en av de saker som gör att jag skäms över att bo i det här samhället. Kanske t.o.m även i den här tidåldern.
Ett enkelt svar till att jag tränar väldigt mycket är att jag vill bli stark som en oxe, som en RIKTIG karl!
Nu när jag tränar så är mitt självförtroende på topp, jag mår väldigt bra fysiks och psykiskt.
Det finns inget i världen som kan ersätta ett riktigt fint träningspass!
För mig handlar det inte om att bara gå in i en lokal och lyfta vikter.. Det är så mycket mer..
Man kan säga att det är något heligt. Jag kräver väldigt lite för att jag ska vara nöjd.
Träna, äta, sova.. Allt annat är en bonus.
Men du måste ju träffa kompisar någon gång också fattar du väl??
Jag träffar mina kompisar varje dag på gymmet, nästan alla mina vänner som jag vill träffa tränar.
Dom som inte gör det träffar jag dock inte allt för ofta men är lika bra vänner för det.
Känslan av att dela ett sådant intresse som gymträning med sina vänner, det är guld värt.
